Att arbeta som etnolog

 

Den som har ett brinnande intresse för kultur, kulturanalys och hur människor lever och tänker i olika sammanhang och tider kan välja att studera ämnet etnologi på universitetsnivå. Ämnet kallas ofta för folklivsforskning och man studerar främst svenska kultursammanhang och förhållanden, såväl historiska som samtida. För att öka möjligheterna att komma in på en kurs inom ämnet etnologi kan man med fördel skriva högskoleprovet 2019 och på så sätt kvalificera sig till ännu en möjlig urvalsgrupp.

Kulturanalys

Etnologin och det etnologiska förhållningssättet ligger nära antropologins område, men det som skiljer de båda ämnena åt är föremålet för deras intresse. Antropologin studerar främst kulturer utanför det europeiska området, medan etnologin observerar, analyserar och problematiserar det egna samhället och dess fenomen. Etnologerna talar själva ofta om vardagslivets etnologi, där man helt enkelt studerar människan i hennes vardagliga kontext utifrån ett inifrånperspektiv där man tar hänsyn till saker som miljö, klass och kön i sina analyser.

Studenterna får tidigt lära sig att använda material och metoder för observation, analys och bearbetning. Intervjutekniker samt förmåga att granska arkivmaterial, olika sorters historiska texter samt resonemang slipas under kursernas gång och studenterna får träna sig genom att utföra så kallade fältstudier. Rapporter, analyser och uppsatser som bygger på egna observationer såväl som att sätta sig in i rådande avhandlingar och forskningsprojekt introduceras tidigt i undervisningen.

Kulturförmedling

Ämnet etnologi intresserar sig inte bara för de medvetna handlingarna, utan man har en förkärlek för att penetrera och analysera kulturen i förändring med fokus på det osynliga, men självklara. Det kan till exempel handla om att man i den svenska kulturen inte gärna sätter sig nära varandra på bussen. Ämnet studerar även kulturella uttryck som ungdomskultur, matkultur eller specifika grupper, där man till exempel kan undersöka ett pensionärsgäng för att ta reda på hur de förstår varandra samtidigt som de förhåller sig till samhället. Särskilt intressant blir olika attribut, likheter, olikheter, sammanhang och motsättningar. Även samhällets roll och framför allt massmedia används i både analyser och resonemang, eftersom själva gruppkulturen speglar det samhälle som för tillfället råder. Människan förhåller sig alltid på något sätt till sin kontext och det är i dessa värderingar och koder som etnologen finner sitt material.

Sammanhang och normer

Människans sociala kontext eller, brist därav, ger olika ledtrådar till hur gemenskap, identifikation och delaktighet uppstår och fortlever i olika grupper och konstellationer. Etnologen använder en rad olika sociologiska teorier och analyser i sitt sätt att bedriva forskning. De beståndsdelar som både förenar och ger upphov till motsättningar bidrar med intressant information. Det finns en mängd normer och regler som människor följer i olika sammanhang, både medvetet och omedvetet. Etnologen intresserar sig för parallella perspektiv och den som väljer detta ämne får en bred bas att utgå från och kan efter genomgången doktorandutbildning arbeta som forskare, men även inom en rad andra yrken där kulturvetande står högt i kurs. Arkiv och muséer är också vanliga arbetsmiljöer för en etnolog.

 
 
 
 
 
 
monograph