Subscribe to RSSKulturinriktningar på gymnasiet
Gymnasiet är en formativ tid i livet för de allra flesta. Det är en tid när värderingar skapas och åsikter formas – och det är kanske då som den första framåtblicken mot ett liv efter skolan tas. Att gå på en gymnasielinje som intresserar en är därför viktigt för många ungdomar och en central aspekt för att gymnasietiden till en lika spännande och nyttig förberedelse för vuxenlivet som det kan vara. För den som är kulturellt intresserad erbjuder gymnasieskolan flera olika linjer som kan tilltala dessa smaker.
En linje med ett traditionellt starkt fokus på kultur är det estetiska programmet. Som namnet antyder är det ett program med inriktning på elevernas konstnärliga sidor, som kan få sitt utlopp inom ämnen som konst och teater. Det finns fem olika inriktningar för den som vill gå det estetiska programmet: bild, dans, musik, teater, estetik och media. På de flesta skolor har de estetiska programmen gemensam undervisning inom vissa ämnen medan de har åtskild undervisning inom andra. Det innebär att en elev på det estetiska programmet får möjlighet att musicera eller spela teater under skoltid – samtidigt som man går alla nödvändiga kurser för att få ett godkänt avgångsbetyg.
En bredare linje med inriktning på kultur är humanioraprogrammet. Här finns två centrala inriktningar: språk och kultur. Språkinriktningen lägger just tonvikten på ett tredje språk, där spanska, franska och tyska är de vanligaste europeiska språken. För den som är sugen på en utmaning finns det även kinesiska (mandarin) och ryska att välja på. Vissa skolor kan ha ett större eller mindre utbud av språk, men det är den språkliga delen som står i centrum för utbildningens inriktning. När det gäller kulturlinjen är det istället ämnen som idé- och lärdomshistoria och filosofi som utgör den programspecifika delen. Kulturlinjen ger därför eleven en bredare allmänbildning samt förbereder denne för akademiska studier framför allt inom humanioravetenskaperna.
2011 genomfördes en grundläggande omstrukturering av gymnasieskolan som kom till efter en proposition av Alliansregeringen. Den fick namnet Gy11 och införde bland annat ett nytt betygssystem, där A till F ersatte den gamla betygsskalan MVG till IG. Dessutom sjösattes flera nya gymnasieprogram inom både naturvetenskap och kultur. Gy11 blev en omdebatterad förändring, inte minst bland studenterna. Att dagens elever är politiskt medvetna visade intresset för diskussion. Ett populärt sätt att visa sitt budskap är att använda sig av namnlappar som kan fästas på ryggsäcken eller kläderna.
